Faktablad

Cykelbelysning i mörker kräver mer än en blinkande lampa

Framlampa monterad på ett cykelstyre i mörkerFoto: Bohdan Kadun via Unsplash

Baklyktan får blinka om den blinkar minst 200 gånger i minuten. En blinkande baklykta gör att andra ser dig bakifrån, men den räcker inte ensam. I mörker ska cykeln ha fem delar: en baklykta, ett ljus framtill och reflex i tre lägen. Belysning och reflexer är krav, och enligt Transportstyrelsen gäller de varken dagtid eller när du leder cykeln.

Det här ska sitta på cykeln när du cyklar i mörker

  • Baklykta som visar rött ljus bakåt och tydligt kan ses på 300 meter.
  • Ljus framtill, antingen en strålkastare med vitt eller gult ljus som är stark nog att du kan cykla säkert i mörker, eller en lykta med vitt eller gult ljus som tydligt kan ses på 300 meter.
  • Reflex baktill som återkastar rött ljus bakåt.
  • Reflex framtill som återkastar vitt ljus framåt.
  • Reflex på sidan som återkastar orangegult eller vitt ljus åt sidan.

Färgkraven på reflexerna fram och på sidan gäller dem som monterats den 1 september 1985 eller senare. En reflex framtill eller på sidan som monterats före det datumet får vara av icke godkänd typ, medan bakreflexen har egna och snävare övergångsregler.

Två saker ligger utanför mörkerkravet och gäller varje gång du cyklar: ringklockan och en färdbroms som kan minska farten och få cykeln att stanna säkert och snabbt.

Har du en tillkopplad cykelkärra gäller egna regler: kärran ska vid färd i mörker ha en röd reflex bakåt, eller en baklykta med rött ljus om reflexen saknas.

Kontrollera cykelbelysningen på fem minuter

  1. Baklyktan, en minut. Tänd den och ställ dig tio meter bakom cykeln. Ljuset ska vara rött och tydligt, inte gråmjölkigt av en repig eller smutsig lins. Torka linsen med en fuktig trasa innan du dömer ut lampan.
  2. Blinkläget, 30 sekunder. Bläddra igenom lampans lägen och välj ett snabbt blink eller fast sken. Ett långsamt pulserande läge kan ligga under gränsen på 200 blinkningar i minuten.
  3. Ljuset framtill, en minut. Tänd lampan och rikta ljuskäglan mot vägbanan några meter framför framhjulet i stället för rakt fram i ögonhöjd. Ser du var du sätter hjulet har du en strålkastare. Lyser den inte upp vägbanan är den en lykta, och då räcker den bara om den tydligt kan ses på 300 meter.
  4. Reflexerna, två minuter. Leta upp den röda bak, den vita fram och den orangegula eller vita på sidan. Reflexen på sidan ska vara typgodkänd, oavsett var på cykeln den sitter. Kontrollera reflexerna efter varje skärmbyte och hjulrengöring.
  5. Ringklockan, 15 sekunder. Den ska finnas hela året. Testa att den låter.

Lyktans 300-meterskrav prövar du en gång: låt någon bära lampan 300 meter bort en mörk kväll och kontrollera att den syns. Tänd båda lamporna före varje tur i mörker, så upptäcker du en död baklykta innan du ger dig iväg. Kontrollera däcktryck och bromsar vid samma tillfälle.

Räcker en liten framlampa på en mörk väg?

En lykta behöver bara synas på 300 meter. Regeln säger ingenting om hur mycket ljus som träffar vägbanan framför dig. En liten lampa på styret kan därför vara fullt laglig och ändå lämna dig blind på en oupplyst grusväg.

En strålkastare bedöms i stället efter vad den lyser upp: den ska vara så stark att du kan cykla säkert i mörker. Valet mellan de två är fritt och beror inte på vägtyp. En lykta är laglig också på en oupplyst landsväg. Att välja strålkastare där gatlyktor saknas handlar om att se, inte om att klara regeln. Föreskriften anger ingen lumensiffra för strålkastaren.

Blinkande ljus är tillåtet baktill

Blinkläget godtas från 200 blinkningar i minuten. En lampa som blinkar långsammare än så uppfyller inte villkoret, även om den blinkar i rätt färg.

Tillståndet att blinka är skrivet bara för baklyktan. Om blinkande ljus framtill säger föreskriften ingenting, varken att det är tillåtet eller att det är förbjudet. Kravet framtill står kvar oavsett läge: ljuset ska tydligt kunna ses på 300 meter, eller lysa upp vägen så att du kan cykla säkert i mörker. Ställer du lampan i blinkläge ska den fortfarande klara det kravet. Bländar strålkastaren ska den dessutom snabbt kunna bländas av.

Röd reflex monterad på ett pakethållarstag
Foto: Markus Winkler via Pexels

Reflexerna ska vara typgodkända, lamporna behöver inte vara det

Reflexerna fram, bak och på sidan ska vara typgodkända, enligt 18 och 19 §§ om reflexanordningar på cykel. Någon motsvarande godkännanderegel finns inte för lyktorna. En lampa utan godkännandemärkning är inget fel i sig.

Kör du på reflexdäck gäller ett undantag: har cykeln minst ett däck av en typ som godkänts enligt ECE-reglemente 88, gäller inte typgodkännandekravet för reflexen på sidan.

Rött får aldrig synas framåt på cykeln, och vitt aldrig bakåt. Förbudet gäller både lyktor och reflexer: röd reflex hör bak och vit fram. Att vända baklyktan framåt på styret, eller flytta en röd reflex till framgaffeln, är ett eget fel.

Vanliga misstag med cykelbelysningen

  • Bara en blinkande baklykta och ingenting framtill. Det är två brister: ljuset framtill saknas, och den vita reflexen framtill saknas.
  • Framlampan vald efter pris i stället för efter väg. På oupplyst väg är en ren synlighetslampa fel verktyg.
  • Baklyktan skymd av en packväska, en cykelkorg eller ett barnsäte.
  • Reflexerna nermonterade vid vinterservicen och aldrig återmonterade.
  • Lampan kvarglömd på den andra cykeln i familjen.
  • Tomma batterier. En lampa som inte lyser räknas som en lampa som saknas.

Vad det kostar att cykla utan lyse och reflexer

Saknar cykeln lyse, broms, ringklocka eller reflex är ordningsboten 500 kronor per brist. Beloppet står i Riksåklagarens föreskrifter om ordningsbot, bilaga 1B, i den lydelse som gäller sedan den 31 oktober 2025.

Flera brister läggs inte ihop rakt av. Den högsta boten tas ut hel, och övriga brister läggs till med hälften av sitt belopp. Saknas både baklykta och reflexer blir det därför 750 kronor, inte 1 000.

Ansvaret ligger i första hand på cykelns ägare, och på föraren om hon känt till bristen, enligt 8 kap. 9 § fordonsförordningen. Lånar du ut cykeln svarar du för att lyset sitter där, även när någon annan cyklar. Du slipper ansvar om bristen var av ringa betydelse. Detsamma gäller om färden bara avsåg närmast belägna plats för att avhjälpa en skada som uppkommit under färden, och cykeln samtidigt kunde användas utan uppenbar fara.

Vad lagen kräver och vad som bara är bra att ha

  • Krav. Baklykta, ljus framtill, reflex i tre lägen, typgodkännande på reflexerna, ringklocka och fungerande broms. Allt står i föreskriften.
  • Råd. En strålkastare i stället för en lykta på väg utan gatlyktor. Föreskriften godtar båda, men bara den ena låter dig se vägbanan.
  • Butikens argument. Lumensiffror, sidoljus och reflexväst förekommer inte i föreskriften. De kan ändå vara bra utrustning, men de är inte det polisen mäter mot.

Skiljelinjen går inte att dra på ordet bör. TSFS 2009:31 är en föreskrift utan allmänna råd, och bromsbestämmelsen i 4 §, som är skriven med bör, kallas i 2 § för kraven i 4 § och har en egen botrad på 500 kronor.

Mer om cykeln och reglerna:

Senast faktagranskad: 25 september 2026